Man lär sig mycket genom att bara spetsa öronen och vara lite uppmärksam. Jag provade nyligen ut linser och lärde mig ett nytt ord hos optikern: flock. Linsen kändes lite obehaglig i ögat och optikern sa att jag hade lite ”flock” under linsen och att jag skulle gnugga ögat lite för att får bort det. Jag förstod av sammanhanget att ordet måste betyda ”skräp” eller ”fiber” och slog upp det när jag kom hem. Enligt Svenska Akademiens ordbok betyder ordet ”kort, fint o. mjukt hår, ludd, fjun, dun” och kommer av det fornsvenska ordet ”flokker” som betyder ”ullavfall”. Ett gammalt svenskt ord, alltså.
Alla yrken har sin speciella terminologi och som yrkesutövare tänker man kanske inte längre på att det är specialord. I översättningsbranschen talar vi ofta om ”källspråk” och ”målspråk” utan att tänka på att de orden inte är självklara för andra. Källspråk är alltså det språk som är översättarens källa, dvs. det främmande språk som man översätter ifrån, i mitt fall engelska och spanska. Målspråk är det språk man översätter till och som blir målet för översättningen, i mitt fall svenska.
I översättningsbranschen använder vi nog också en hel del grammatiska termer som kanske kan kännas främmande för dem som står utanför branschen, men som kanske i sig inte är direkta yrkestermer. Däremot använder vi ofta översättningsprogram som hjälper oss att översätta mer effektiv och konsekvent (t.ex. Trados, MemoQ, StarTransit) och i anslutning till dessa verktyg finns det en hel uppsjö yrkesspecifika ord som är helt obegripliga för dem som inte själva använder verktygen.
De mest grundläggande är kanske:
”TM”, som betyder ”translation memory” eller ”översättningsminne” på svenska och som är en slags ordbok som innehåller tidigare översättningar.
”Segment” som är den del av en text som översättningsprogrammet separerar ut och som sparas i översättningsminnet. Vanligtvis består det av en mening.
”Fuzzies” (tror inte att det finns något svenskt ord) som är matchningar mot översättningsminnet som inte är helt perfekta, utan måste ändras av översättaren.
”CAT tool” eller ”CAT-verktyg” är ett samlingsnamn på översättningsverktygen, där CAT betyder ”Computer Assisted Translation”, eller alltså ”datorstödd översättning”. Tyvärr har det inget med katter att göra.
Vi som använder särskild yrkesterminologi måste komma ihåg att vara tydliga med vad vi menar när vi talar med våra kunder, annars kan det bli missförstånd. Samtidigt behöver kunden kanske inte känna till alla specialorden och vill för det mesta inte ha en lång lektion i terminologi, utan vill bara få jobbet gjort och veta vad det kostar. Det gäller mig också när jag går till optikern, tandläkaren eller kanske järnaffären. I egenskap av översättare blir jag ändå glad om någon vill förklara termer och hur saker fungerar. Nyfikenhet kan nog ses som ett yrkeskrav för översättare.
För övrigt:
Ordet ”optiker” hänger samman med grekiskans οπτικός (optikos) som betyder ”optisk” och ωψ (ops) som betyder ”öga”.
Nuförtiden heter öga μάτι (mati) som allmänt ord, och οφθαλμός (ofthalmos) som mer klinisk term på nygrekiska. Därav har vi naturligtvis ordet ”oftalmologi” som betyder ”läran om ögat”.
Källan till det ordet är (enligt Svenska Akademiens ordbok) οπς- som kommer av den indoeuropeiska roten oku som finns i latinets ”oculus” (öga), och θαλμός som hänger samman med de nygrekiska orden θάλαμος, inre rum, sängkammare, och θόλος, kupol.
Etymologi är roligt och man kan gräva djupt i det på det här sättet. Ett ord leder till roten för ett annat och helt plötsligt inser man hur mycket som hänger ihop. För våra indo-europeiska språk är de två stora influenserna såklart latin och grekiska. En anledning att läsa utdöda språk är just detta: Man lär sig att se hur orden är besläktade med varandra. Men mer om det någon annan gång.