Engelskan är full av förkortningar som gör texter smidigare att skriva. Det finns akronymer som uttalas som ord (Unicef) och initialförkortningar där varje bokstav uttalas var för sig (ECB). För enkelhetens skull kallar jag båda för ”akronymer” eller ”förkortningar” här.
Akronymer används flitigt inom olika branscher, t.ex. medicin (CT/CTA, MRI), teknik (VR, AR, USB, HDMI), översättningsbranschen (CAT-verktyg, TM, MT), socialt (LOL, BRB, TBH), myndigheter (Nato, WHO, FN, EU, ECB), affärsvärlden (EOB/EOD, CEO, CFO, B2B, FoU).
Översätts inte
Akronymer finns självklart även på svenska, men bruket av dem skiljer sig lite från engelskan. Faktum är att många engelska akronymer inte översätts till svenska, utan behålls på originalspråket, som vi ser i den lilla listan ovan.
Det finns alltså inga svenska förkortningar för CT/CTA, MRI, VR, AR, USB, HDMI, CAT, TM, MT, LOL, BRB, TBH, Nato, WHO, EOB/EOD, CFO, B2B. Istället använder vi de engelska förkortningarna, ofta med en förklaring först, om de inte är allmänt kända.
Man kan tycka att VR (Virtual Reality – virtuell verklighet) borde heta VV på svenska, men vi skapar inte gärna nya akronymer. Samma gäller AR (Augmented Reality – förhöjd verklighet) som borde bli FV.
CAT betyder Computer-Assisted Translation, alltså datorstödd översättning. TM avser Translation Memory, alltså översättningsminne. MT är Machine Translation, maskinöversättning. Men ingen av dessa blir DÖ, ÖM eller MÖ, kanske för att alla dessa ord redan betyder något annat på svenska.
De mer vardagliga akronymerna tar vi gärna direkt från engelskan, kanske för att det fortfarande är lite tufft att använda dem, alltså LOL (Laughing Out Loud – skrattar högt), BRB (Be Right Back – är snart tillbaka), TBH (To Be Honest – ärligt talat).
Intressant är också GDPR (General Data Protection Regulation) som faktiskt har en officiell akronym på svenska, DSF (Dataskyddsförordningen), men det var GDPR som fastnade i svenskt språkbruk och knappt någon vet vad DSF är.
Många kan inte ens användas
Många engelska förkortningar kan inte behållas på svenska, utan måste översättas med hela ord, t.ex. EC som ofta används för Europeiska kommissionen (European commission) eller MP som avser parlamentsledamot (Member of Parliament). Om dessa förkortningar används flitigt och avser långa fraser får man i slutändan en mycket lång översättning, jämfört med källtexten.
För att undvika långa fraser på svenska kan man istället för förkortningar använda bara ett ord i en lång fras. På svenska kan Europeiska kommissionen helt enkelt bli ”kommissionen”, parlamentsledamoten kan bli ”ledamoten” och Europeiska centralbanken kan kallas ”banken” om det är klart av sammanhanget vilken bank som avses.
Detta blir kortare, men inte fullt så kort som de engelska akronymerna. Så om man ändå vill använda en engelsk akronym bör man först skriva ordet eller frasen på svenska, följt av förkortningen och det engelska uttrycket. Till exempel:
Inom översättningsbranschen används ibland maskinöversättning (MT – Machine Translation). När MT används ber man oftast översättarna ändra så lite som möjligt i texten, eftersom fokus ligger på begriplighet och inte på läskvalitet.
Vissa översätts ändå
Vi har förkortningar för CEO, som är en vd på svenska och R&D (Research and Development) som på svenska kallas FoU (forskning och utveckling), men detta tillhör ovanligheterna. (Om du undrar varför ”vd” skrivs med små bokstäver är det för att Språkrådet rekommenderar att etablerade, vanliga akronymer ska skrivas som vanliga ord.)
Vad gäller myndigheter och affärsvärlden är det lite blandat. WHO och Nato t.ex. översätts inte. (Nato är dessutom en äkta akronym som uttalas som ett ord, och därför skrivs det som ett vanligt egennamn och inte med versaler.) Däremot är FN den svenska varianten av UN och EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet) är svenska för EEA (European Economic Area). EU råkar sammanfalla med den engelska förkortningen, samma sak gäller t.ex. ECB (European Central Bank – Europeiska centralbanken).
Tillfälliga akronymer
Något de allra flesta inte vet eller tänker på är att engelska texter kan innehålla förkortningar som hittas på i stunden och bara gäller för en viss text. Ofta gör man så utan att förklara vad förkortningen betyder. Detta är något som nästan inte alls förekommer på svenska och kan göra en svensk läsare förvirrad.
Låt oss säga att jag skriver en artikel om alkoholkonsumtion bland tonåringar. På engelska kan jag då prata om ”teenage alcohol consumption” för att senare, längre ner helt utan förvarning skriva TAC. Mitt personliga intryck är att en engelsktalande läsare är van vid sådant här och förstår att TAC avser den fras som stod högre upp i texten. På svenska kan man inte helt plötsligt kasta in ABT på samma sätt, däremot kan frasen förkortas, som vi ser här:
Teenage alcohol consumption was on the rise some 20 years ago and was a worrying trend that put people’s health at risk. The young generation today, however, is more interested in staying fit and healthy. Some might say that it’s turned into an obsession and that health related stress is more serious than TAC ever was.
Alkoholkonsumtionen bland tonåringar var på uppgång för ungefär 20 år sedan och var en oroande trend som riskerade människors hälsa. Den unga generationen idag är dock mer intresserad av att hålla sig frisk och i form. Vissa kan säga att det blivit till en besatthet och att hälsorelaterade stress är allvarligare än alkoholkonsumtionen någonsin var.
Sammanfattning
Vi kan alltså konstatera att man gärna använder akronymer på engelska och många kopierar vi direkt in i svenskan. Vissa akronymer översätter vi, men de allra flesta antingen behålls på engelska eller översätts med en kortare fras.
På svenska lyder regeln: använd så få akronymer som möjligt och förklara dem om de inte redan är välkända. Skapa inga nya akronymer.